Deponiavfall

De allra flesta material och avfall kan sorteras för att sedan användas på nytt, antingen för tillverkning av nya produkter eller utvinning av energi. Men det finns vissa material där det inte är möjligt. Det kan handla om farligt eller förorenat avfall som varken bör eller kan återvinnas och måste på så sätt deponeras. Detta kallas för deponiavfall.

Exempel på deponiavfall

Material som innehåller miljögifter och tungmetaller som kan skada jorden räknas som deponiavfall. Se därför till att du lämnar in ditt deponiavfall till en återvinningscentral som tillhandahåller deponering. På så sätt kan det förbehandlas och tas om hand på ett korrekt sätt enligt de lagar och krav som finns. Exempel på deponiavfall kan vara porslin, isolering, askor från energiproduktion eller förorenade jordmassor.

Vad är en deponi?

Det material som faktiskt är rent deponiavfall hanteras alltså inte av en återvinningscentral, utan hamnar på en deponi, det vill säga soptipp. Eftersom det varken går att bränna, förädla eller återvinna måste det grävas ner. Målet är att detta ska ske till en så liten grad som möjligt och vara det sista steget i avfallshierarkin. När deponier stängs ska de täckas igen. Målet är att så lite vatten som möjligt ska trängas ner i avfallet och att deponigas inte ska läcka ut. Vanligen krävs det ett 2-3 meter tjockt lager av olika material för att klara de ställda lagkraven. Till sist planteras området ofta med växter som inte förstör tätskiktet. En tidigare deponi kan exempelvis användas som friluftsområde.